JAMAICA

Det land i Västindien som betytt mest för rappen är Jamaica. Där har rappen sina omedelbara rötter utanför USA. Jamaica är en ganska liten ö ungefär 250 km lång och 100 km bred med c:a 2 miljoner invånare. Större delen av befolkningen är svarta ättlingar till slavar. Det finns också folk av europeiskt, indiskt och syriskt-libanesiskt ursprung och förstås blandningar mellan de här folken.

På Jamaica finns många folkliga musikformer. I de afro-karibiska kulterna kumina och pocomania dominerar trummorna och sången, liksom i maskeradupptågen kring jul som kallas jonkunnu och i rastafarianernas musik. Mento-musiken är dansmusik där dragspel, fiol, banjo och gitarr används.

Ur alla de äldre musiksorterna har nyare jamaicansk musik vuxit. De nya musikformerna har uppstått i huvudstaden Kingston, framför allt bland den fattiga befolkningen i västra Kingston. Där bor folk tätt i små kåkar. Livet levs på gården och gatan. Alla kan höra vad grannen gör. I värmen finns inga fönster eller tjocka väggar.

Det var i den här miljön som de tuffa gatans kungar kallade rude boys dök upp i slutet av 1950-talet tillsammans med ska-musiken. Det var här reggae och toast föddes. Det var här som de första mobila diskoteken kallade sound systems först öste ut sin musik över de dansande i något gathörn. Fortfarande idag möts rastas och rude boys i Kingstons slum.

En natt i Kingston kan man från närmaste dancehall kanske höra Bounty Killer and the Priceless Crew (.wav-format 1.2 Mb) hålla igång som på denna inspelning.

Här kan du få veta mer om:

Tillbaka till innehåll

Tillbaka till rappens träd