1979 kom en platta ut i New York med en låt som hette Rapper's delight på skivmärket Sugar Hill Records. Den var inspelad av några polare som kallade sig Sugar Hill Gang efter skivbolagets namn. Rapper's delight blev en hit. Musikindustrin fick upp ögonen för rappen. Det som tidigare varit en inne-musik främst för fattiga svarta blev under 1980-talet snabbt en av nöjesindustrins genrer.
För att en lokal musik skall bli känd måste den lanseras genom musikindustri och massmedier. Om inte internationella skivbolag hade givit ut Bob Marleys reggae hade reggaen inte varit känd i Sverige. Om inte de stora skivbolagen hade givit ut plattor med rap hade bara några få fantaster i Sverige känt till rap.
Det är musikindustri och massmedierna som gjort rappen känd här i landet. Det var t.ex. efter filmen Flash Dance hade visats 1983 som de första break-dansarna dök upp i Stockholms tunnelbana. Det var genom massmedierna de för stora kläderna som slummens barn ärvt av sina äldre syskon blev internationellt mode. Så även baseboll-mössor, som man i slummen kunde få gratis som reklam för klubbarna. Det är därför vi i vårt rap-träd satt in massmedierna som trädets stam, där rötternas näring förs över till de många grenarna i olika delar av världen.
Det finns sex stora skivbolag som producerar nästan 90% av de skivor som säljs i världen. Det är BMG, EMI, Polygram, Sony, Warner och det inte fullt så stora MCA. De här bolagen har vart och ett en stor mängd underbolag och skivmärken. I Sverige äger t.ex. Polygram Sonet, Philips, Polydor, Polar och många andra skivmärken, bl.a. i undergruppen Stockholm Label Group. De har avtal med mindre bolag, t.ex. rapbolaget Breakin' Bread där bl.a. Latin Kings spelat in. På så sätt kan de stora bolagen
sprida riskerna. De har små enheter som kan ta chanser med okända
artister och gå omkull om det hela inte lyckas utan att det skadar
huvudbolaget. Huvudbolagen satsar bara på säkra kort, d.v.s. väl
etablerade artister.
Gangster-rap det vill dom ha kvar, men dom vill
inte ha det på major nivå, på stora skivbolagen. Så dom
skapar dotterbolag som ligger under. Aldrig skiten får komma till dom
stora bolagen. (Cham i Infinite Mass, ur intervju maj 1996)
USA är den största skivmarknaden. Därför satsar bolagen främst på musik som kan bli populär i USA. De är alltid på jakt efter nya musikformer att lansera. När en musik som spelas av fattiga musiker börjar bli populär är skivbolagen särskilt på hugget. Då får dom att göra med musiker som inte är så kunniga i avtal och ekonomi och därför ofta är lättare att tjäna pengar på. Detta har bidragit till att så många av de fattiga afrikanska amerikanernas musikformer lanserats över hela världen.
Tidigare har det inte gått att sälja svart musik i original till vita i USA. För att slå hos den vita publiken måste musiken kopieras av vita artister och i viss mån anpassas till europeisk stil. Det var vita artister som gjorde jazzen populär, det var Elvis Presleys imitation av de svartas rhytm 'n blues som blev populär som rock, det var Rolling Stones som förde ut bluesen till en större publik. Givetvis har också pengarna i huvudsak stannat hos bolagen och de vita imitatörerna.
När rappen blev populär var det första gången som svarta artister direkt nådde ut till en vit masspublik utan att musiken först kopierats av vita. Detta var något nytt. Med rappen kunde alla se vilka som skapat musikformen. Det betyder också rappens stil inte anpassats så mycket till europeiska ideal. Men en anpassning har skett till musikindustrins krav.
De stora bolagen vill sälja musik över hela världen. De vill därför gärna att musikens innehåll skall vara internationellt. Det som handlar om lokala förhållanden i slummen, t.ex. reality rap, är inte gångbart i andra befolkningsgrupper och länder. Det är däremot texter om allmänna ämnen som kärlek eller våld. När en musik börjar spridas av den internationella musikindustrin och massmedierna försvinner oftast det lokala innehållet. När det gäller rap har ofta sådana låtar lanserats som handlar om spännande våld. Det finns också de som anser att beslutsfattare i bolagen inte vill visa en positiv bild av svarta. De föredrar att svarta skildras som knarklangare, mördare, hallickar och horor.
Så här säger Cham i den svenska gruppen Infinite Mass:
Allting
som svarta människor gör och som blir för stort - det vill på
något sätt USA ta ner. För att dom vet att det är många
vita som lyssnar på rap-musik. Men gangster-rappen den vill dom hålla
kvar. För att den tycker dom ger en negativ bild av svarta. Dom vill ha
kvar gangster-rappen för att dom säger: "Titta nu på dom här
svartingarna, dom skjuter och använder droger."
(Ur
intervju maj 1996)
Lyssna på Cham i Infinite Mass (.wav-format 320 kb).
Tillbaka till innehåll
Tillbaka
till rappens träd